NOBODY'S WATCHIN' IT'S TIME TO DECIDE, SHAKE THAT MONKEY, MAMA DON'T BE SHY.

Efter tisdagens minst sagt brutala benpass har jag haft en överjävlig träningsvärk i ben och rumpa, och övervägde därför att skippa gymmet idag efter jobbet, eftersom veckans andra ben och rumpa pass stod på schemat. Innerst inne var det inte träningsvärken som satte käpparna i hjulen för mig, utan den käftsmällsliknande trötthet som har tyngt mig enda sedan jag slog upp ögonen imorse (då jag även försov mig i 5 minuter och katastrofen var total). Desto mer jag vande mig vid tanken att få kasta arslet i sängen istället för i backen vid dessa jävliga squats, desto mer började jag övertala mig själv att åka hem. "Jag ska ju endå träna imorgon också...". 
Men så slog det mig. Inget kommer gratis, och jag mår tusen gånger bättre i skallen om jag ger allt jag har i två timmar, hur trött jag än. Sagt och gjort - En stund senare befann jag mig på gymmet. Svettig. Med stela lår som får en att gå som om man hade skitit på sig. Med skivstången i nacken, och arslet i backen.
Så jävla värt det.