Har precis tagit en välförtjänt, och välbehövlig, paus från allt stök här hemma. Det är fan patetiskt hur både jag och längenhet går ner sig när den andra halvan inte är hemma. Därför har större delen av dagen spenderats med en trasa i ena näven och (miljövänliga) kemikalier i andra med ett orubbligt fokus på sanering.

Dagen började dock i en busskur i vårsolen tillsammans med K. Där satt vi och var 14 år all over again med varsin cigg och blöta skor. Busskuren byttes senare ut till hennes pensionärskuvös med varsin stor kopp java och en beundran över sjukdomen tourettes. Vilken fantastisk åkomma det är, endå.
Nu är sminket är av och likaså löshåret som hänger på tork, så nu sitter jag här och känner mig naken. Hade kunnat varit assexigt om man bara läser det sista ordet i den meningen, men om sanningen ska fram är det inte så. Jag har nog med självinsikt (och speglar) för att garantera att fallet inte är så. Det där med att brudar skulle vara snygga osminkade, utan bh i en urtvättad oversize-tisha är en jävla myt. Man ser snarare ut som sju svåra jävla år, och jag kan enbart föreställa mig att det skulle vara en mycket desperat man som skulle kunna få det minsta ryck i baguetten av den synen. Det eller tvingad. Det är hugget som stucket.
För du som man vet väl att när katterna är borta blir råttorna plötsligt grönjävulskt fula?